Om vi föreställer oss den totala mängden uppkopplade och kommunicerande saker inom ett byggnadsbestånd som ett isberg, så är delen över vattenytan sådant som motsvarar dagens nivå med avseende på funktionalitet, kommunikationsmöjligheter, övervakningsbarhet och inte minst IT-säkerhet.

Den största delen av berget som är under vattenytan representerar allt annat datoriserat. Där finns det värdefull, men otillgänglig data och nyttiga, men svårtillgängliga verktyg som skulle göra stor nytta för kundanpassning, verksamhetsuppföljning och driftoptimering.

Eftersom vi vet att det fortfarande finns en stor möjlighet till bättre, mera resurseffektiv och därmed grönare fastighetsdrift, om bara rätt informationsunderlag och rätt verktyg skulle vara tillgängliga för de rätta händerna, har vi bestämt oss för att bidra till omställningen genom att utveckla Orbiq.

Vi lever den största delen av livet inom och kring byggdnader där vi bor och arbetar och ca 40 % av sveriges energianvänding går åt för att möjliggöra detta.

Omsättningen av energi till inomhusklimat och elkraft till hushåll och verksamheter är idag till största delen datoriserad och automatiserad. De datoriserade systemen som möjliggör detta kallas ofta för byggnadsautomationssystem.

Byggnadsautomationssystemen har sedan länge konstruerats och handlats upp för att hålla länge och produktutbud, generationsväxlingar och affärsmodellerna är anpassade därefter.

Samtidigt duggar innovationerna allt tätare inom närliggande ICT-områden och begrepp som digitalisering, big data, cloud computing, internet of things m.fl. lovar att förändra vårt sätt att leva och arbeta.

Den snabba utvecklingstakten och det alltmer uppkopplade samhället blottar samtidigt nya sårbarheter som ofta börjar utnyttjas långt innan de uppdagas för allmänheten.

Faktum är att den IT-tekniska nivån inom det typiska medelbeståndet är 3-5 generationer efter dagens IT-front.

Det finns med andra ord en hel del datoriserade system i fastigheterna, som behöver skyddas mot obehörig åtkomst och användning, samtidigt som det är viktigt att verktygen och data blir tillgängliga för de rätta händerna, så att felaktigheter upptäcks och avhjälps, beslutsunderlagen bygger på rätt och aktuell data och så vidare.

Så, hur ska en göra för att tillgängliggöra data och funktioner från ett helt bestånd på ett kontrollerat sätt?

Det finns olika vägval med sina respektive för- och nackdelar. Vi har själva ägnat många år som oberoende konsulter åt att hjälpa kunder inom offentlig och privat sektor med formulering och genomförande av strategier för ändamålet.

En sak som vi har lärt oss är att många strategier brister vid genomförandet då de är alltför fokuserade på toppen av isberget och inte tar tillräckligt hänsyn till det befintliga beståndet.

I praktiken utgör faktorer som kostnadsdrivande integrationsarbete, entreprenadformer vid nybyggnation och reinvesteringar, regionala marknader av produkter och entreprenörer, inköp och avyttringar inom fastighetsbestånd m.m. trögheter som försvårar genomförandet av ambitiösa projekt med målet att införa standardiserade teknikplattformar för fastighetsdrift inom ett helt bestånd.

Dessutom medför den snabba teknikutvecklingen inom IT att många "standarder" med tillhörande kravspecifikationer är tekniskt föråldrade redan vid implementeringen inom det första större projektet.

Vi tror att en framgångsrik strategi utgörs av

• ett lagom stort grepp om centrala funktioner på en flexibel, framtidssäker, kostnadseffektiv och skalbar plattform
• glasklar gränsdragning gentemot projekt och entreprenörer som underlättar konkurrensutsättning vid behov
• underliggande byggnader som är helt och hållet autonoma med avseende på funktion och användargränssnitt
• hänsyn till det befintliga beståndet
• pragmatism i kombination med framsynthet.