Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| miner:intro:startup-guide [2026/01/08 10:01] – [REDIGERA JOBB] dokuadmin | miner:intro:startup-guide [2026/01/08 14:32] (aktuell) – dokuadmin | ||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| ====== Kom igång med Miner ====== | ====== Kom igång med Miner ====== | ||
| + | ==== Förord ==== | ||
| + | |||
| + | Syftet med denna guide är att gå igenom miners egenskap och funktionalitet steg för steg. Med denna guide så skall ni kunna konfigurera enheter från början till slut | ||
| Miner är en enhet som gör det möjligt att samla information från de olika datoriserade systemen i en fastighet. Med hjälp av miner så kan man antingen välja att ta ut all information som finns i systemet, eller välja ut exakta datapunkter. Beroende på ändamål och verksamhet. Miner är kompatibel med ett flertal olika fabrikat och kommunikationsprotokoll. För att nämna några protokoll och fabrikat som finns tillgängliga, | Miner är en enhet som gör det möjligt att samla information från de olika datoriserade systemen i en fastighet. Med hjälp av miner så kan man antingen välja att ta ut all information som finns i systemet, eller välja ut exakta datapunkter. Beroende på ändamål och verksamhet. Miner är kompatibel med ett flertal olika fabrikat och kommunikationsprotokoll. För att nämna några protokoll och fabrikat som finns tillgängliga, | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| Rad 44: | Rad 55: | ||
| * Namn - Valfritt namn på fabrikat / protokoll | * Namn - Valfritt namn på fabrikat / protokoll | ||
| - | * Punkt i osorterad listaAdress | + | * Adress |
| - Port - kommunikationskanal som används av program och tjänster i ett nätverk. I vissa särskilda fall kan andra portar användas än dem som är benämnda nedan | - Port - kommunikationskanal som används av program och tjänster i ett nätverk. I vissa särskilda fall kan andra portar användas än dem som är benämnda nedan | ||
| Rad 378: | Rad 389: | ||
| * IMPORTERA ÖVERSKRIVNINGSREGLER FRÅN CSV - Här har man möjlighet att skicka information till en datapunkt. Exempelvis till ett värmesystem där man vill överstyra parallelförskjutningar via ett annan typ av datorisatsystem. Detta kan då göras direkt i en CSV-fil som man sedan kan ladda upp till miner. En viktig notering är att man kan skapa överskrivningsreglerna direkt via miner från om med version 1.14.2. | * IMPORTERA ÖVERSKRIVNINGSREGLER FRÅN CSV - Här har man möjlighet att skicka information till en datapunkt. Exempelvis till ett värmesystem där man vill överstyra parallelförskjutningar via ett annan typ av datorisatsystem. Detta kan då göras direkt i en CSV-fil som man sedan kan ladda upp till miner. En viktig notering är att man kan skapa överskrivningsreglerna direkt via miner från om med version 1.14.2. | ||
| - | (Länk till tillvägagångssätt https:// | + | (Länk till tillvägagångssätt https:// |
| Rad 507: | Rad 518: | ||
| + | {{: | ||
| Den första sektionen som finns i “inställningar för Miner” är “konfiguration av Miner” | Den första sektionen som finns i “inställningar för Miner” är “konfiguration av Miner” | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| Här visas följande | Här visas följande | ||
| Rad 523: | Rad 536: | ||
| Nästkommande sektion är “Inloggningsinställningar”. Här har man möjlighet att använda sig av olika typer av inloggningsmetoder. | Nästkommande sektion är “Inloggningsinställningar”. Här har man möjlighet att använda sig av olika typer av inloggningsmetoder. | ||
| + | {{: | ||
| Den första metoden är en så kallad Single Sign On (SSO) av typen CAS (central authentication system). | Den första metoden är en så kallad Single Sign On (SSO) av typen CAS (central authentication system). | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| * CAS URL - URL till var SSO installationen finns. | * CAS URL - URL till var SSO installationen finns. | ||
| Rad 537: | Rad 553: | ||
| Andra metoden är “Grundläggande autentisering” till skillnad från en centraliserad inloggning så är detta endast ett lösenordsskydd för att komma in på domänen för Miner | Andra metoden är “Grundläggande autentisering” till skillnad från en centraliserad inloggning så är detta endast ett lösenordsskydd för att komma in på domänen för Miner | ||
| + | {{: | ||
| Här får man ett val att skapa “Användarnamn” och ett “Lösenord” som man vill använda sig av för att komma åt Miner. | Här får man ett val att skapa “Användarnamn” och ett “Lösenord” som man vill använda sig av för att komma åt Miner. | ||
| Det tredje alternativet som går att använda i kombination med dem övriga är “Tillåt lokala anslutningar” | Det tredje alternativet som går att använda i kombination med dem övriga är “Tillåt lokala anslutningar” | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| Det som menas med detta är att om man befinner sig i samma nätverk som Miner så har man rättighet att ansluta sig till den. Denna kan som sagt fungerar i kombination med de övriga alternativ som finns att tillgå. Kan också användas fristående. | Det som menas med detta är att om man befinner sig i samma nätverk som Miner så har man rättighet att ansluta sig till den. Denna kan som sagt fungerar i kombination med de övriga alternativ som finns att tillgå. Kan också användas fristående. | ||
| Rad 557: | Rad 575: | ||
| Man har även som nämnts tidigare möjlighet att ställa in larmutskick under “Utskicksinställningar” | Man har även som nämnts tidigare möjlighet att ställa in larmutskick under “Utskicksinställningar” | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| Rad 567: | Rad 587: | ||
| Orbiq Settings | Orbiq Settings | ||
| + | {{: | ||
| Denna ruta kommer att bli obsolet. | Denna ruta kommer att bli obsolet. | ||
| Rad 579: | Rad 599: | ||
| Miner publicerar sin egen information och av datapunkterna som Miner har läst in. | Miner publicerar sin egen information och av datapunkterna som Miner har läst in. | ||
| + | {{: | ||
| Rad 604: | Rad 624: | ||
| - | | + | ===== Orbiqs Standardiserade lista över komponentkvalifierare |
| + | |||
| Här nedan följer benämningar för datapunkters komponeter om man använder Orbiq som utdatabas. | Här nedan följer benämningar för datapunkters komponeter om man använder Orbiq som utdatabas. | ||
| + | === Mätvärde === | ||
| + | |||
| + | * MV = Mätvärde | ||
| - | Mätvärde | + | === Inställningsvärden === |
| - | MV Mätvärde | + | |
| - | Inställningsvärden | + | * BV = Börvärde |
| - | BV Börvärde | + | |
| - | MIN Börvärde min | + | * MIN = Börvärde min |
| - | MAX Börvärde max | + | * MAX = Börvärde max |
| - | BVF Börvärde förskjutning | + | * BVF = Börvärde förskjutning |
| - | GVL Gränsvärde låg | + | * GVL = Gränsvärde låg |
| - | GVH Gränsvärde hög | + | * GVH = Gränsvärde hög |
| - | STAG Börvärde, | + | * STAG = Börvärde, startgräns |
| - | STOG Börvärde, | + | * STOG = Börvärde, stoppgräns |
| - | STOT Börvärde, | + | * STOT = Börvärde, stoppfördröjning |
| - | STAD Börvärde, | + | * STAD = Börvärde, direktstart |
| - | TFD Tillslagsfördröjning | + | * TFD = Tillslagsfördröjning |
| - | FFD Frånslagsfördröjning | + | * FFD = Frånslagsfördröjning |
| - | Börvärdeskurva | + | |
| - | X1 Börvärde kurva, X1 | + | |
| + | |||
| + | X1 = Börvärde kurva, X1 | ||
| ... t.o.m. | ... t.o.m. | ||
| - | X9 Börvärde kurva, X9 | + | X9 = Börvärde kurva, X9 |
| - | Y1 Börvärde kurva, Y1 | + | Y1 = Börvärde kurva, Y1 |
| ... t.o.m. | ... t.o.m. | ||
| - | Y9 Börvärde kurva, Y9 | + | Y9 = Börvärde kurva, Y9 |
| - | Regulator | + | |
| - | CP P-konstant | + | |
| - | CI I-tid | + | * CP = P-konstant |
| - | CD D-tid | + | * CI = I-tid |
| - | S Samplingstid | + | * CD = D-tid |
| - | FT Filtrering | + | * S = Samplingstid |
| - | DZ Dödzon | + | * FT = Filtrering |
| + | * DZ = Dödzon | ||
| - | Beräknat värde | ||
| - | BB Beräknat börvärde | ||
| - | MB Beräknat | + | === Beräknat |
| + | * BB = Beräknat börvärde | ||
| - | MVM Medelvärde | + | * MB = Beräknat mätvärde |
| - | VGRAD Verkningsgrad | + | * MVM = Medelvärde |
| - | SFP Beräknat SFP-tal | + | * VGRAD = Verkningsgrad |
| - | Indikeringar | + | * SFP = Beräknat SFP-tal |
| - | DI Indikering, | + | |
| - | IF Indikering, | + | === Indikeringar === |
| - | IH Indikering, | + | * DI = Indikering, |
| - | IO Indikering, | + | * IF = Indikering, |
| - | IS Indikering, | + | * IH = Indikering, |
| - | ITL Indikering, | + | * IO = Indikering, |
| - | ITH Indikering, | + | * IS = Indikering, |
| - | Drifttid | + | * ITL = Indikering, Lågfart |
| - | DT Drifttid | + | |
| - | DTA Drifttid återställ | + | * ITH = Indikering, Högfart |
| - | Styrning | + | === Drifttid === |
| - | MAN Man/ | + | |
| - | MM Manöverutgång | + | * DT = Drifttid |
| - | SA Styrsignal manuell | + | * DTA = Drifttid återställ |
| - | SS Styrsignal digital | + | === Styrning === |
| - | Larm | + | * MAN = Man/Auto |
| - | AL Avvikelselarm | + | |
| - | ALG Avvikelselarm, | + | * MM = Manöverutgång |
| - | ALT Avvikelselarm, | + | * SA = Styrsignal manuell |
| - | FSLA Frysskyddslarm | + | * SS = Styrsignal digital |
| - | FFSTOG Gränsvärde, | + | === Larm === |
| - | HL Höglarm | + | * AL = Avvikelselarm |
| - | HLG Höglarm, gränsvärde | + | * ALG = Avvikelselarm, gränsvärde |
| - | HLT Höglarm, fördröjning | + | * ALT = Avvikelselarm, fördröjning |
| - | LG Givarfel | + | * FSLA = Frysskyddslarm |
| - | LD Driftfel | + | * FFSTOG = Gränsvärde, |
| - | LL Låglarm | + | * HL = Höglarm |
| - | LLG Låglarm, gränsvärde | + | * HLG = Höglarm, gränsvärde |
| - | LLT Låglarm, fördröjning | + | * HLT = Höglarm, fördröjning |
| - | LA Larm övriga | + | * LG = Givarfel |
| - | LAT Larm övriga, fördröjning | + | * LD = Driftfel |
| - | VGRAD-LL Låg verkningsgrad, | + | * LL = Låglarm |
| - | VGRAD-LLG Gränsvärde, låglarm VVX | + | * LLG = Låglarm, gränsvärde |
| - | VGRAD-LLT Gränsvärde, fördröjning | + | * LLT = Låglarm, fördröjning |
| - | Tid | + | * LA = Larm övriga |
| - | TK Tidkanal | + | |
| - | KAL Kalender | + | * LAT = Larm övriga, fördröjning |
| + | * VGRAD-LL = Låg verkningsgrad, | ||
| - | Energi- och volymmätning | + | * VGRAD-LLG = Gränsvärde, |
| - | E Energi | + | |
| - | P Effekt | + | * VGRAD-LLT = Gränsvärde, |
| - | V Volym | + | === Tid === |
| - | Q Flöde | + | * TK = Tidkanal |
| - | FAB Fabrikat | + | * KAL = Kalender |
| - | VER Version | ||
| - | TYP Typ | + | === Energi- och volymmätning === |
| - | ID Mätar id | + | * E = Energi |
| - | Frekvensomriktare | + | * P = Effekt |
| - | LC Kommunikationsfel | + | |
| - | R Styrsignal | + | * V = Volym |
| - | FMAX Max frekvens | + | * Q = Flöde |
| - | FMIN Min frekvens | + | * FAB = Fabrikat |
| - | I Ström | + | * VER = Version |
| - | IT Driftindikering | + | * TYP = Typ |
| - | L Summalarm | + | * ID = Mätar id |
| - | MA Handkörning aktiv via lokal panel i RC | + | === Frekvensomriktare === |
| + | * LC = Kommunikationsfel | ||
| - | Datum och tid | + | * R = Styrsignal |
| - | YYMM År månad, läs | + | |
| - | YYMMW År månad, skriv | + | * FMAX = Max frekvens |
| - | DDHH Dag timme, läs | + | * FMIN = Min frekvens |
| - | DDHHW Dag timme, skriv | + | * I = Ström |
| - | MMSS Minut sekund, läs | + | * IT = Driftindikering |
| - | MMSSW Minut sekund, skriv | + | * L = Summalarm |
| - | DAYW Veckodag, | + | * MA = Handkörning aktiv via lokal panel i RC |
| - | TRIGG Skriv trigger | ||
| + | === Datum och tid === | ||
| + | * YYMM = År månad, läs | ||
| - | | + | * YYMMW = År månad, skriv |
| + | |||
| + | * DDHH = Dag timme, läs | ||
| + | |||
| + | * DDHHW = Dag timme, skriv | ||
| + | |||
| + | * MMSS = Minut sekund, läs | ||
| + | |||
| + | * MMSSW = Minut sekund, skriv | ||
| + | |||
| + | * DAYW = Veckodag, skriv | ||
| + | |||
| + | * TRIGG = Skriv trigger | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | ===== | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| + | Det som detta exempel visar är en exporterad fil från en miner som kör ett Larmia jobb. Via denna CSV så kan man som tidigare nämnts lägga till datapunkter som ännu inte läses in. Genom att importera denna fil efter man har pausat det aktuella jobbet kan man då importera punkterna som blivit konfigurerade i CSV-filen. | ||
| - | Det som detta exempel visar är en exporterad fil från en miner som kör ett Larmia jobb. Via denna CSV så kan man som tidigare nämnts lägga till datapunkter som ännu inte läses in. Genom att importera denna fil och sätta “Config_Status” som done. Sedan efter man har pausat det aktuella jobbet kan man då importera punkterna som man konfigurerat i CSV-filen. | ||